Det har snöat nästan hela dagen, nära på oavbrutet. Variationen har inte varit stor; ibland stora lappvantar som långsamt seglar ner med en magisk tystnad, till virvlande mindre flingor i en plötsligt vindpust. Det är sådana här dagar som mina tankar vandrar och jag finner mig på ett sådant vemodigt humör. Jag vet inte med er men jag får alltid en stark vilja att gå ut så fort det snöar; den enda skillnaden från när jag var liten är att det inte är för att leka utan var för att ta del av detta naturens vackra under. Så precis efter lunch klädde jag mig i alla kläder jag kunde hitta och gick ut som en stor tygboll.

    På nått sätt fann jag mig plötsligt utanför Mexs hus, konstigt att jag inte märkte att det var dit jag var på väg, speciellt med tanke på att det tar lite över en timme för mig att ta mig dit. Jag har inte pratat med honom sedan vi gjorde slut och det tär på mig varje dag. Jag saknar honom, på sådana här dagar mer än någonsin. Jag fann mig själv skrattandes när jag tänkte tillbaka på hur jag mulade honom förra vintern - gud vad arg och förvånad han blev! 

   För attt distrahera mig själv fumlade jag efter något annat att tänka på och hittade en sak gömmt i ett kantigt fack där jag placerar halvintressanta saker mina vänner säger till mig och som jag inte har tid har tänka på vid tidpunkten jag får höra dem. 

   "99 % av en pandas föda består av bambu," 

   Ända tills jag blev hungrig och bestämde mig för att lämna min plats utanför Mexs hus och gå hem för att äta middag tänkte jag på detta. 99 %? Det man måste fråga sig är ju självklart; vad består den sista procenten av? Äter de andra träd? Eller gräs kanske? Eller något med mer protein som skalbaggar eller hamburgare?  Nej jag har ingen aning, men om du kära läsare har så får du gärna kontakta mig och berätta. 

Er förbryllade Emida.